fredag 18 april 2008

Vila & paus!

Just nu tar jag paus i bloggandet för jag har dragit på mig en kombinerad mus- och tennisarm. Förhoppningsvis ska jag kunna vara "fit för fight" igen om några veckor!


måndag 14 april 2008

MTB i skärgården

Jag är väldigt förtjust i att cykla mtb, men det brukar tyvärr inte finnas så mycket tid över för det eftersom lvg och spinning tar ganska mycket tid. Dessutom tycker jag det är svårt att hitta bra mtb-rundor, med lagom teknisk nivå.

I helgen hittade jag den perfekta lösningen på mitt problem. Jag tog med mig mtb:n ut på lantstället, som familjen har på en halvstor ö utanför Ljusterö. För närvarande är det knappt en kotte där ute, vilket är bra.

Stigarna på ön visade sig vara helt perfekta för mtb. Smala, med rätt mycket sten och rötter, mycket småbackar. Jag hittade en rutt runt ön som tog ca 25 minuter och som går att uttöka. Sen är det bara att köra så många varv att man kommer upp i en anständig träningstid.

Just det där med att jag inte kunnat cykla på lantstället har tidigare varit en anledning att inte komma iväg så ofta. Nu lär det bli betydligt oftare, och det kommer att bli avsevärt mycket mer mtb-körning i år, det känner jag på mig.

Trogna läsare undrar förstås var resten av Mallisinläggen blev av. Lugn. De kommer. Jag behöver dock ta det lite piano med datoranvändandet, för min mus- och tennisarm har börjat göra riktigt rejält ont. I helgen har det därför varit total datorvila. Till veckan ska det förhoppningsvis komma lite mer.


måndag 7 april 2008

Prolog - det där med cykelväska

Vi reste förstås med flyg till Mallorca. Redan när jag bokade passade jag på att boka in våra cyklar, eftersom jag hört att det kan bli ont om cykelplatser om man väntar för länge.

Först veckan innan avresa började jag fundera mer i detalj på hur jag skulle packetera cykeln. Jag hade en vag plan att lägga den i min mjuka väska och förstärka denna, men insåg snabbt efter lite googling att det inte skulle fungera.

Efter att ha funderat på hur man skulle få en cykelkartong ut till Arlanda, på och av flyget och från flygplatsen i Palma till hotellet, så övergav jag även den tanken. Sen kan man tänka sig hur en kartong fungerar i bagaghanteringens omilda händer...

Mallorca08 002Jag begav mig därför till Cyklelcity och köpte en stor hård rejäl cykelresväska. Ingen jättekul utgift när man ska iväg på semester, men med tanke på att min sambo fick betala 500 kr i hyra för sin, så fick det bli så.

Så här i efterhand ångrar jag dock mig inte. Min cykel ska definitivt ut och flyga fler gånger. Alternativet att hyra på plats är minst lika dyrt som transporten av cyklar - per dag. Jag har visserligen hört att man kan hyra rätt okej cyklar på Mallis, men har svårt att tro att jag kan få tag på en cykel i kolfiber i exakt min storlek, med tjejstyre osv. Dessutom skulle jag få fortsätta undra hur min älskling skulle fungera för bergskörning, och bara att få testa detta var värt varenda öre. Hoppas bara jag har bättre tur än vad cykelmuppen Jesper haft med sin väska.

Mallorca_20080329_1790 Med den här väskan gick flygresan otroligt smidig. Väskan har bra hjul, så man hanterar den även enkelt till och från flygplatsen. Efter en tur och retur-resa har väskan bara lite småskråmor. Det var också otroligt praktiskt att kunna packa ner det mesta av cykelkläder, hjälm, skor etc. Allt detta fick plats i cykelväskan. Plus hjulen i två stycken hjulväskor som man fick med på köpet.

När vi kom ner var vi 5 personer och 4 cyklar som skulle resa från flygplatsen till hotellet i Palma. Vi hittade faktist ganska snabbt en stor taxibuss som kunde ta oss alla.

Tillbakaresan var det lite värre med. Dagen innan avfärd hade en av tjejerna sett att några andra cyklister haft problem med att de fått en för liten taxi, och att det tagit evigheter att få dit en ny taxi, i rätt storlek. Vi bad därför hotellet hjälpa oss att boka en stor taxi, som skulle kunna ta 4 personer med 4 cyklar. Vi lyssnade på när receptionisten nogsamt förklarade att det rörde sig om STORT bagage.

Gissa om vi blev förvånade (och rätt sura) när vi kom ner på morgonen och det dök upp en taxi modell Ford Fucus. Både vi och hotellet förklarade att det inte var det vi ville ha. Då kom det en bil till, en Citroen Zara Picasso. Chaufförerna påstod att det var de största bilarna som fanns. Vi protesterade, och chaufförerna kliade sig i huvudet. Vi var rätt sura, så när vi fick syn på en minibusstaxi en bit bort, så försökte vi kalla på den. Då blev det fart. I ett huj lastades fyra cyklar in i Citroenen, resten av bagaget i Forden, och samtliga passagerare i den senare. Vi trodde aldrig de skulle lyckas, men det gick vägen, och vi kom iväg. Lärdom man kan dra av detta: om du hittar en taxichaffis på ner-resan med stor bil, ta hans visitkort!


Mallorca - wow!

Nyss hemkommen från träningsläger på Mallorca, så är jag fortfarande lyrsisk över upplevelsen. Det har varit fantastiskt cykling i underbart klimat och väldigt fina omgivningar. Och, sist men inte minst, riktigt härligt cykelsällskap.

300 km, varav merparten i bergskörning, har det blivit. Det är kanske inte jättemånga kilometer, men jag är mycket nöjd, utifrån de förutsättningar jag hade när jag kom ner, dvs jag var inte så förberedd träningsmässigt som jag tänkt.

Givetvis en hel del fika, för det är sånt som cyklister också gör, precis som cykelmuppen Anette säger. Cykling varje dag, utom en. Lita på att det kommer mera, men först en "teaser":

Lycklig cyklist på strandpromenaden

Så här lycklig var jag dagen då vi cyklade längs hela Palmas strandpromenad ut genom stan.


lördag 29 mars 2008

Nu drar vi!

Väskorna är packade (inklusive cykelväskorna) och lägenheten uthyrd. Nu sticker vi till Mallis och cyklar. Hörs snart!


söndag 23 mars 2008

Hitta cykel-kompisar

Cyklistar är oftast sociala varelser, det har jag skrivit om i tidigare inlägg. Att cykla i grupp är det överlägset roligaste sättet att cykla.

Av Ingrid fick jag en fråga om hur man kommer i kontakt med andra cyklister, och jag började fundera. Jag har själv haft en himla tur när det gäller att lära känna andra som gillar cykling och som tränar. Jag kom nämligen in i cyklingen tack vare en riktig cykeleldsjäl, Lotta Jegestam, som numera är ordförande i Fredrikshofs cykelklubb.

De tips jag fick av henne gäller faktiskt forfarande. Hon tipsade om ett nätverk som heter Bimbo Bikers. Det är en mailinglista där man kan lära känna cykeltjejer, hitta träningskompisar och utbyta träningstips och annat cykelrelaterat. De flesta bor i Stockholm, men numera finns det en hel del tjejer ute i landet. Bimbo bikers är en mail-lista som man anmäler sig till, så får man mail från cykeltokiga tjejer genom listan.

Det mest effektiva sättet att hitta likasinnade är nog att gå med i en cykelklubb och att hänga med på klubbens träningar. Här kommer du att få möjlighet cykla i grupp "på riktigt". Tyvärr vet jag inte riktigt hur det ser ut ute i landet, hur det är med nivån och så. Man vill ju helst kunna hänga med hyggligt om man deltar i en täning. Fredrikshof är ju lite speciellt, för det är så stor klubb, så här finns rum för alla nivåer.

Ett annat sätt att gå med i nätklubben Cykelklubben.se , som cykelmuppen Anette använder flitigt, jag själv inte fullt så mycket. Här kan man, förutom att hitta likasinnande, hitta cykelresor, cykelläger.


lördag 22 mars 2008

Okej, jag är en fint-väder-cyklist

Tanken var ju att vi skulle göra landsvägsdebut i Skåne den här helgen, dvs påskhelgen. Det var innan vädrets makter bestämde sig för att påsk är ett bra tillfälle att låta det bli vinter. Det är bittert med tanke på att hela den här vintern varit mycket vårlik.

Landsvägscyklarna fick alltså stanna hemma i Stockholm. Crossen har jag med mig, men hittills har jag inte kunnat förmå mig att sätta ihop och ta ut den. Igår snöade och regnade det hela dan och idag blåser det iskall storm.

Så jag lutar mig helt enkelt tillbaka och längtar till Mallis. 1 vecka kvar.


söndag 16 mars 2008

Kort fin söndagscykling med sambo

Idag var det som gjort för cykling. Termometern stod på 13 grader (ok den sitter i solen, så den ljög väl lite då), det var soligt och inte särskilt blåsigt.

Eftersom det var så fint så föreslog jag att sambon Per skulle haka på. Han brukar inte vara så förtjust i att "vintercykla", men idag fick jag inget tvärnej. Efter lite lirkande gick han med på att hänga med om vi tog en kort tur till ett fikaställe, och att jag sen fortsatte på egen hand.

Mina tankar föll dirket på Vinterviken och fiket där. Vi valde att ta mountainbikarna, eftersom Per inte har nån cross, och jag misstänkte att det fortfarande ligger lite för mycket grus för att det ska kännas ok med landsvägscykel. Vi skrudade oss, pumpade däck och kom iväg.

20080316_1477

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I startgroparna...

Väl framme (det tog ca 10 minuter att cykla dit) så tyckte vi båda att vi cyklat lite väl kort sträcka, samtidigt som det var knökfullt på cafét, så vi bestämde oss för att fortsätta längs Mälaren, bort mot Mälarhöjden. Där köpte vi var sin macka på Coop, och fortsatte vår tur.

Det var visserligen lite kyligt, men ändå perfekt cykelväder. Vi kompromissade lite - det blev en lite längre tur för Per, och en kortare och långsammare för mig - men det gjorde inget för det var så trevligt med sällskap.

Vi körde via Fruängen mot Älvsjö. Sen blev det en liten miss som resulterade i en omväg (har de som skyltar cykelvägar nånsin cyklat efter skyltarna själva?). Men det gav bara mer cykling, så det gjorde inte så mycket.

Vid Solberga svängde vi hemmåt och var hemma igen efter ca 90 minuters cykling.

malarhojden-alvsjo

Turen vi körde...


lördag 15 mars 2008

Shopping och geeking i stället för cykling

I morse skulle jag ut på långtur med Hovettjejerna. Vaknade med dunderhuvudvärk, så det blev inget med det.

I stället smög jag ner till Cykelspecialisten (sidan ligger nere fn) att kolla på Specialized-sadlar. Jag köpte ju en till min Cross som jag är toknöjd med, och nu när våren, och framförallt Mallis, så var det dags att förrära San Leon med en dito.

Jag hade sån tur att det fanns precis exakt den jag ville ha, en svart Toupe Team med röda detaljer.

När jag kom hem kunde jag inte låta bli att ta en serie uppbackningsbilder. En liten ironisering över data-produkt-geeksidor som man så ofta ser på nätet. Med blodigt cykelallvar förstås!

Visst blev det snyggt?

20080315_1364
Snygg låda...

20080315_1355

Kisse hjälper till att packa upp...

20080315_1363

Styrlinda ingick, tyvärr svart då, men en specillt ergonomisk sort...

20080315_1369 Den är lätt sadeln, 165 gram, Specialized-specen säger 175 :-D...

20080315_1373 Monterad...

20080315_1375
Färdigt och klart!


torsdag 13 mars 2008

Dubbfundering och planer

Den här vintern har man inte haft mycket nytta av dubbdäcken. Ett par, tre dagar känns det som de har behövts, max. Eftersom det är rätt trist att köra på dubbdäck börjar jag fundera på att ta av dem, men frågan är om man törs än...

Murfys lag stipulerar att det garanterat kommer att frysa till och bli vinter om jag byter. Åka buss är inget alternativ, och inte heller att lämna någon av de andra cyklarna obevakade på stan. Alltså tragglar jag vidare på mina dubbdäck, åtminstone tills efter påsk.

Härligt att det snart är påsk, föresten. Sambon och jag ska försöka göra landsvägsdebut i Skåne det brukar funka utmärkt om man står ut med vindförhållandena. Tanken är att vi ska kunna förbereda oss lite inför Mallisresan v. 14.

Som jag sagt tidigare så åker jag och min sambo tillsammans med hovets damlag till Mallis för att cykla. Oj vad jag ser framemot att komma iväg. Särskilt en sån här gråslaskig, regning, apkall dag. Går lite i samma funderingar som cykelmuppen Anette.

Min sambo är lika taggad som jag. När jag kom hem ikväll visade han stolt upp sin nya kompaktvevaxel fram. Jag får ta och ligga i om jag inte ska bli ifrånkörd i backarna, det känner jag på mig...


söndag 9 mars 2008

Träningssensualistens söndagstur

För första gången på ett par veckor kände jag mig riktigt "fit for fight" och peppad för en lite längre cykeltur. Jag hade siktet inställt på Saltsjöbaden, och alldeles särskilt på Observatoriebacken, som jag skrivit om tidigare. Med mig på turen hade jag min kompis Ipod, fylld med ny och nygammal musik.

Trots träningsdvala på nästan två veckor, så gick turen över all förväntan. Jag kände mig stark som en oxe och bara ytterst lite trött i benen när jag väl kom hem. Ändå är det en hyggligt backig tur, och Observatoriebacken, som jag tyckte var hemsk första gången, passade jag på att köra två gånger på raken.


Observatoriebacken - nästan som alperna :-)


Utsikt från Observatoriebacken över Saltsjöbaden

Vad detta beror på kan jag bara spekulera i. Vinterträningen har kanske varit effektivare än jag trodde. Jag har kört ganska mycket kadensträning med motstånd, och det verkar ge effekt. Kanske var det också så att min kropp krävde att få en lite längre vila, och det var därför som jag känt mig risig.

Vädret var i alla fall helt okej. Gråmulet, lite blåsigt, men absolut inte obehagligt, snarare tvärt om. Det kändes som våren låg i luften, lite, men jag hittade bar ett enda vårtecken. En buske med blad som höll på att slå ut.


Vårtecken

Lite om turen, då. Startade vid Hornstull, körde ner till Älgö. Totalt blev det 55 km, med en snitthastighet på 18 km/h. Inte så dåligt, med andra ord!


Karta och data


Träningssensualism

Jag har lärt mig ett nytt ord idag: träningssensualism. Det har jag lärt mig av Fredrik som skriver den sköna bloggen I huvudet på mig. Sån är jag, tänkte jag direkt när jag läste det. En träningssensualist som tränar allra mest för att det är skönt att träna och röra på kroppen. Ibland försöker jag vara något annat, inser jag. Men innerst inne är och förblir jag träningssensualist.

I huvudet på mig kan jag föresten rekommendera varmt. Påläst och passionerat om träning, kryddat med härliga recept. Läs den!


lördag 8 mars 2008

Dags för ny cykel?

Våren verkar äntligen närma sig. Det märks inte minst i cykelaffären. Jag var förbi Cykelcity för att lämna in min trogne vän på service inför Mallisresan. Efter ca 20 minuters väntan i fullsatt cykelaffär, så fick jag veta att om ca två veckor kan de ta den. Jag borde förstås ha ringt först.

Hur som helst så tror jag att det är många som går och funderar på att skaffa ny cykel, eller uppgradera sig i dessa dagar. Själv gjorde jag det förra våren. Det blev mycket research och det hela resulterade, förutom cykelköp, i att jag skrev ett antal inlägg i ämnet. Jag kan nog faktiskt säga att det var så den här bloggen startade.

Om du går och funderar på att köpa cykel kan jag rekommendera att du läser de här inläggen. Det är rätt skönt att vara påläst innan, för det är många val man kommer att behöva ta ställning till. Först och främst ska man göra ett val av cykeltyp, ska det vara en mtb, hybrid eller racer/landsväg, eller kanske en cross? Ska man köpa begagnat eller nytt? Vilket material och vilka komponenter ska man välja? Hur vet man vilken geometri cykeln ska ha?

Allt detta och nån artiklel till samlade jag under etiketten Skaffa racer. Om du inte har för avsikt att köpa cykel men ändå vill shoppa loss finns det en hel del annat under etiketten Prylar.

Hoppas du kan ha glädje av detta!


måndag 3 mars 2008

Småkrasslig

Jag har haft lite ont i halsen, lite febrig och mig sliten i musklerna snart två veckor nu. Inte tillräckligt för att jag inte ska kunna jobba och köra pass, men tillräckligt för att det ska bära emot att köra långpass och träna styrketräning. Hittills har jag tyckt det känns onödigt att gå till doktorn, men nu börjar det kännas dags att ta en kontakt.

Det känns fånigt, tycker jag. "Jag känner mig lite krasslig - har nog inte mer en en micrograd feber och är lite rosslig i halsen" - det kan man väl inte söka vård för? Det är bara så trist att det inte känns okej att träna, men det kommer säkert inte att ändras av ett läkarbesök. Hur skulle du gjort?

Och när jag inte cyklar så mycket, ja då försvinner motivationen att blogga också. Tyvärr. Nu har jag dock lite skriverier på g, tror jag, så misströsta inte.


måndag 18 februari 2008

Hässelbytur

Som vanligt kom jag iväg lite väl sent. Fastnade framför datorn, med mina foton.

Jag var ganska sliten i benen efter torsdagens tuffa pass, så det fick bli ett lugnt pass med ett par fartsträckor. Tack vare det milda vädret kan jag fortsätta köra crossen utan dubb. Härligt!

Om man klickar på bilden neden och så blir den större och texten läsbar. Av den framgår att totalt körde jag 34 km, snittade 16 km/h och hade en snittpuls på 140 slag, och var ute i totalt 2 h. Extremt lugnt alltså. Siffrorna ljuger dock lite, för jag stannade och fotograferade i ca 15, och glömde så av klockan. Resultatet kan ses längre ner.

Lite sur blev jag på att man inte fick cykla längs vattnet. Varför diskrimineras cyklister från naturskön miljö på detta sätt?


Smarta Sporttracks ger denna vy. Jag gillar det mer och mer. Krysset i kartan markerar var jag tog bilderna nedan.






lördag 16 februari 2008

GPS-data i träningsprogram - SportTracks 2.0

Jag har i tidigare inlägg skrivit om att cykla med GPS, och för- och nackdelar med GPS:en jag använder, jämfört med Polar 725, som jag också använder. Jag har också skrivit hur jag bär mig åt för att få ut GPS-datat på karta, vilket hittills varit lite väl krångligt.

Idag fick jag dock ett anonymt tips om ett träningsprogram som heter SportTracks 2.0, som är gratis (man kan donera pengar om man gillar det). Det här programmet ser faktiskt ut att lösa båda mina problem. Jag får både mera avancerade träningsanalyser och slipper krångel med att trixa med importera och exportera filer hit och dit för att få fram karta. Det enda jag behöver göra är att synka över mitt träningsdata från min Garmin Forerunner 305 (även andra GPS-enheter stöds) till SportTracks, så får jag se allt i ett enda fönster. Hur coolt som helst!

Häftigast av allt är nog att man får ut all information i ett enda fönster, vilket man inte får i Garmins eget program, där man måste välja en kartflik för att se karta, samt att man kan här kan välja Google-maps-format på kartan, eller satelitbild (inringat i nr 1 i bilden nedan) om man vill det.



Gränssnittet var lite lurigt, därför har jag pekat ut tre funktioner som jag själv hade svårt att hitta: 1. hur man ställer in karta/satelit. För att se karta väljer du "gata". 3. hur man ställer om så att man får se aktivitetsrapporter, eller träningsanalyser, se bild nedan. 2. knappen man trycker på för att komma tillbaka till ursprungliga sidan från vyn nedan.



Än så länge håller jag på att experimentera och testa applikationen, och jag kommer garanterat att återkomma, för det ser lovande ut.

Något som jag (och min anonyme tipsare) gärna skulle vilja göra är att lägga ut egna rutter som man kan cykla efter. Någon som testat och lyckats med detta?


torsdag 14 februari 2008

Valentinspinning

Min torsdagsfavorit (90 min cykel på Sats Östermalm med Fredrik) var idag, Valentin till ära, uppgraderad till teamklass. Detta innebar att Fredrik, som brukar köra klassen, hade sällskap av kollegan Jenny. De båda turades om att leda och peppa.

Klasser med dubbla instruktörer blir faktiskt ofta dubbelt så bra, och idag var inget undantag. Missförstå mig inte, jag tycker väldigt mycket om Fredriks vanliga klasser. Men idag var den till och med ännu bättre, vilket i sig är en bedrift.

Det som gjorde klassen så bra i mina ögon var förstås, som vanligt, energin som instruktörerna utstrålade, perfekt timing hos båda, ösig musik, kaxiga utmaningar, och, som lök på laxen, superb samspelthet. Det märktes på instruktörerna att de hade kul, och det smittade av sig på hela klassen.

Att köra 90 minuter cykel på Valentin kan tyckas konstigt, men, som Jenny avslutade - vad är egentligen bättre för hjärtat?


onsdag 13 februari 2008

Styrkepass på morgonen - träningsvärk på kvällen

Det var segt att komma iväg till det inplanerade styrketräningspasset i morse. Väl på plats på Sats Östermalm, så gick det som en dans. Efteråt kändes det gudomligt i kroppen. Märkligt att det ska kan kännas så motigt när man vet att det känns så bra efteråt...

Jag måste säga att jag är stolt över mig själv att jag lyckas hålla mitt löfte till mig själv att träna minst ett pass styrka i veckan. Jag är också lite förvånad över att jag trots detta får träningsvärk var varannan gång. Trots att jag sen en halvannan månad tillbaka kör samma pass. Kanske borde jag försöka öka till två pass... Men i så fall får jag dra ner på ett cykelpass eller dra in på en vilodag, och jag har ingen lust med varken det ena eller det andra. Inte för att jag ogillar träningsvärk, tvärt om, nästan. Det är snarare så att jag misstänker att jag skulle få ut mer effekt av styrketräningen om jag körde lite mer. Men, som sagt, det är just nu inte ett alternativ.


söndag 10 februari 2008

Snabbdistans på crossen

Dagens gråtrista milda väder lämpade sig alldeles utmärkt för en distanstripp på crossen. Jag har fortfarande varken satt på stänkskydd eller dubbdäck, för det har inte behövts. Det behövdes inte idag heller.

Turen gick från Hornstull till Lovön på Ekerö, via Brommaplan och tillbaka igen. Cykelväg och ganska flackt större delen av vägen, men inte helt platt. En sån här mulen söndag är det inte så mycket folk ute, så man kan stå på om man vill.



Från början var planen att köra ett lugnt, lite längre distanspass på 2,5 h ca. När jag väl skulle iväg insåg jag att jag inte hade så mycket tid på mig. Jag drog mig till minnes att en tränare sagt att, om man inte kan köra så länge så kan man öka intensiteten i stället. Med det så ändrade jag planen till snabbdistans med fokus på relativt hög puls och rundtramp med hög kadens.

Det föll ut riktigt bra. När jag väl fått upp pulsen, efter uppvärmning på 10 minuter, så lät jag den inte sjunka under 85%. Jag såg till att ligga kring 88-90% större delen av tiden, och snittpulsen blev faktiskt så hög som 86% under de 90 minuter som jag körde snabbdistansen. Det är jag riktigt nöjd med. Totalt fick jag ihop 36 km. Rätt okej det också.

Det fungerade också bra att hålla kadens och rundtram tillsammans med musiken jag lyssnade på. Jag har upptäckt att man får ha lite koll på det där så man inte trillar in i musikrytmen med trampandet, för det blir inte så bra cykelekonomi av det. Men om man tänker på det så brukar det går bra. Musiken ger ju så härlig energi att fortsätta när man är på väg att ge upp!


fredag 8 februari 2008

Spinning-dvd

Här kommer tips från Niklas vad gäller spinning-dvd:

Spinervals som har ett antal dvd med inomhuscykelträningar. Det är i första hand tänkt som hjälp till de som kör trainer men funkar nog även med spinning. Musiken är dock urusel ;) och det kan rekommenderas att köra egen bakgrundsmusik! - Se inlägget nedan :-)

Annars finns TACX egna dvd:s för de som kör trainer, kan rekommenderas:). Gör det lite roligare att köra inomhus...


torsdag 7 februari 2008

Gammal låtlista till spinningpass

Som instruktör lägger man ner väldigt mycket tid på att hitta musik och sätta ihop pass. Därför blir jag ofta tveksam när jag blir ombedd att dela med mig av låtlistor. Jag fick dock en fråga av Marie N om jag hade nån gammal, att använda i inspirationssyfte, och jag rotade lite i arkivet. Och se, visst finns det grejer.

Listan nedan är ca 3 år gammal. Idag skulle jag inte använda den rakt upp och ner, men jag skulle inte tveka att använda musiken igen. Den är väldigt typisk för mig; inte så mycket "ny" hitlista (men gärna gammal sån), mycket engergi.

Uppvärmning:
LL Cool J: Lets get Physical
Propellorheads: Spybreak

Kondition:
Alcasar: Physical
Ramsteing: Feuer frei
Fluke: Bullit
Depeche Mode: Route 66
Dino Lenny: I feel stereo
Okänd: It's in the Groove
Dave Gahan: Dirty Sticky Floor
Deep Dish: Flashdance
Geri Halliwell: Look at me
Darkness: Black shuck -AVSLUT

Nervarvning:
Janet Jacksson: All nite long
Erykah Badu: On and on


Efterlysning - spinning-DVD, någon?

Jag får då och då frågor om spinning-dvd för hemmabruk. Själv har jag aldrig testat några sådana. Finns det nån som läser detta som hittat någon bra spinning-dvd som du vill rekommendera? Posta en kommentar, snälla, och berätta lite om typ av övningar, längd, musik och var man kan köpa den!

Hittelönen blir förstås ett inlägg på bloggen :-D


måndag 4 februari 2008

Måndagspass - inget strul, bara ös

Med en usel nattsömn i kroppen kom jag till Odenplan för dagens cykelpass. Jag var varken taggad eller ur fas. Rätt nollställd med andra ord. Redan en minut in i passet kom inspirationen dock, och det blev ett riktigt energipass, med tuffa övningar fullt ös och mycket kontakt. Mina deltagare hängde på och svarade både på tuffa körningar och tillrop.

Efter passet kom flera stycken fram och tackade för ett bra pass. De log och strålade, och jag kände att de verkligen haft kul. Det värmde riktigt skönt.

Nyckel till framgång? En var att jag kom iväg i tid från jobbet, och kunde ta en lugn cykeltur genom stand i strålande väder och hade gott om tid att förbereda mig. En annan, att jag hade min kollega Martin med mig, som satt mitt framför mig och både körde som en tok och peppade med ett stort leende, och alla andra härliga deltagare, för den delen. Ytterligare en, tror jag, att inspirationsdagen trots allt gav mer inspiration än jag trodde.

En sak glömde jag säga föresten, instruktörerna (2 st) som körde till live-rockspinningen var grymt bra. Tyvärr hörde man inte riktigt allt de sa, men det gjorde inte jättemycket för deras energi framgick loud and clear. De var supertajta och hade givetvis gudomlig tajming. Inte konstigt man blir inspirerad.


söndag 3 februari 2008

Spinning med liverockband

Som sagt, igår var det inspirationsdag på SATS, och det hela avslutades med ett pass med ett äkta rock-coverband på scenen. Grymt medryckande och inspirerande. Härligare stämning får man leta efter. Jag låter bilderna tala för sig själva.











lördag 2 februari 2008

SATS inspirationsdag

Idag har jag ägnat hela dagen åt SATS årliga inspirationsdag. Vanligtvis brukar det innebära en del prat (t.ex VD-tal), 3 pass där man kunnat välja inspirationsklasser eller föredrag, och lite show. I år var ena passet utbytt mot något som kallades SATS-kampen, en sorts kunskapstävlig i SATS-kunskap med teambyggande syfte.

Sammantaget så tycker jag dagen var lite av en besvikelse jämfört med förra året som var riktigt kanon. Eftersom jag bara kör cykel är jag först och främst besviken på att det bara fanns ett cykelpass - jämfört med tre förra året.

Trots att jag är rätt säker på att jag anmält mig till något annat, så hade jag fått biljett till ett föredrag på morgonen. Det visade sig vara rätt trist, tyvärr.

SATS-kampen var okej så tillvida att jag fick en chans att lära känna de trevliga kollegorna på mitt hemmacenter Gärdet lite mer. Men om man frågar mig, så hade jag nog hellre velat lägga tiden på en inspirationsklass. Just dessa var den stora behållningen förra året. Något att ta med sig och använda i de egna klasserna.

Avslutningen, en cykelklass till live-musik, var däremot fantastiskt kul och inspirerande. Mer om det blir det längre fram.


måndag 28 januari 2008

Måndagspass med headsetstrul igen

Dagens pass började inte så bra. Jag kom sent iväg från jobbet och fick cykla som en tok till Odenplan från Garnisonen. Mjölksyran sprutade. Detta hade dock en positiv sida. När jag väl kom fram hade jag fokuserat om på cykling, och släppt jobbet mentalt.

När jag sent om sidor jag kom in i salen så ville headsetet inte gå igång. Jag testade med batteribyte, skruva upp och alla andra trick. Tiden tickade iväg, och jag startade klassen utan headset. Att köra klass helt utan ljudförstärkning åt rösten är en rätt rejäl utmaning, särskilt om man är skåning i Stockholm, jag lovar. Då får man ta till mycket visuell signalering. Men det går, det gör det.

Det hör till saken att jag igår fick en helt underbar kommentar på ett tidigare inlägg om headsettrubbel från min trogne läsare Ove. Kommentaren gick ut på att inte ta åt sig av teknikstrul personligen när man gör ett bra jobb, att det är okej att inte ha 100% koll emellanåt, och att när det strular, så fokusera på deltagarna. När headsettet moppade sig hade jag den här kommentaren i bakhuvudet, och bestämde mig för att "skitsamma det går bra ändå".

Och se, det gjorde det. Headsetet hoppade igång i ren förskräckeles. Efter det gick klassen som på räls. Själv tyckte jag nog att det var en av de bästa klasser jag kört. Jag fick jättebra kontakt med ganska många deltagare. Timingen var inte alltid perfekt, men den satt hyfsat bra. Och det kändes fullt tillräckligt. Så Ove - tack igen!


Söndagstur på egen hand

Igår blev det en tur på 2 timmar ut mot Ekerö. Jag, mitt nöt, kom inte iväg förrän kl. två, så det hann bli mörkt innan jag kom hem. Det innebar dock att jag fick mig en otroligt vacker solnedgång till livs (se bilder nederst). Turen gick från Hornstull till Lullehovsbron på Färingsö och tillbaka igen.

Den här gången - i motsats till förra uteturen - så fick cyklingen dominera. Det blev bara två korta stopp för fotografering. Det blir rätt tuffa inre överläggningar, att ta beslut om huruvida man ska stanna för att fota, eller inte. Särskilt en så här vacker solnedgång. Men som sagt, den här gången var det fokus på cykling.

Typiskt nog vägrade gps:en starta, så det fick bli en helt mätfri tur. Det är väl i och för sig inte fel, men jag har svårt att inte i alla fall försöka sätta nån sorts mått så här i efterhand. Två timmar tog turen. 20 km i timmen tror jag snittet låg på (jag körde inte uberhårt, men inte jättelugnt heller, och det var rejäl motvind på vägen ut och medvind hem - såklart). Ca 4 mil mao. Pulsen låg väl som den brukar på ett snitt kring 85 % i arbetspuls, exklusive uppvärming och nedvärming.

Här känner jag att jag måste hylla crossen igen. Förra året vid den här tiden suktade jag galet mycket efter landsvägscykling. Crossen gör att vintern blir uthärdlig. Man får upp rejäl fart, men behöver inte oroa sig för grus och annat, plus att det är skönt med rejäla däck när det skymmer och sikten blir sämre. Snart måste dock dubbdäcken på, det känner jag på mig...


lördag 26 januari 2008

Köpa spinningmusik och bloggtips

Jag har fått frågan några gånger om jag vet någonstans där man kan köpa spinningmusik för t.ex. hemmapass. Jag har hittills inte haft nåt bra svar på den frågan. Idag kom det dock en härlig kommentar på min blogg från Magnus. Nyfiken som jag är passade jag förstås på att kika in på hans blogg.

Det blev två flugor i en smäll: jag hittade en ny trevlig bekanskap i cykel-spinningbloggessfären, dvs. Magnus blogg vid namn **Towards Higher Ground**. Och såg samtidigt att Magnus via bloggen säljer spinningmusik. There you go!


Fredagspass, headset och standby

Åtta tappra cyklister hittade till min lunchklass på gärdet idag. Varav en var min trogne kollega som jag brukar släpa med och som tränar för Vasaloppet.

Ändå var det hög stämning och jag tyckte jag fick fin kontakt. Gruppen kämpade och körde riktigt bra. Det känns så mycket bättre, som jag fick stressa från jobbet och kom direkt från både en och två jobbiga situationer. Jag lyckades ändå ladda om och fokusera på passet och det är jag nöjd med.

I måndags var det samma läge, men då gick det inte lika bra. Headsetet fungerade inte som det skulle. Det släppte igenom mitt flås men inte mina ord. Jag ser nästan hellre att det inte fungerar alls för då kan man fokusera på att lösa situationen. Halvt fungerande teknik får mig att tappa fokus och bli nervös. Det gjorde inte saken bättre att jag körde för fullt hus (ödets ironi...). Hoppas nåra kommer tillbaka. Jag fick rätt okej kommentarer efteråt, trots allt.

Idag skulle vi skicka in standby-personer till våra ta. 3-5 personer. Tanken är ju bra, men det är inte jättelätt att hitta. Vi har inga riktiga maillistor, och jag har baskemig annat att göra än att ringa en massa folk på måfå. Mot slutet av eftermiddagen hade jag i alla fall två personer på vart och ett av mina pass. Det får duga så länge.

Själv är jag numera standby till ett nittiominuterspass och hoppas faktiskt få rycka in på det så småningom. Jag har velat köra 90-minutare sen jag började på Sats, men det finns inte så många såna. Bara jag hinner få klart musiken...


torsdag 24 januari 2008

Minitur med fotografering

Sen november har jag varit involverad i ett stort och ganska krävande projekt. Det har tyvärr inkräktat mer på min cykling än vad jag egentligen tycker är acceptabelt, men sånt är nu livet ibland. Nu börjar projektet dock lida mot sitt slut, och jag bestämde mig därför att ta ledigt idag.

En ledig dag ska självklart ägnas åt cykling, och allra helst utomhus. Morgonvädret visade sig inte från sin bästa sida, men vid middagstid började det se bättre ut. Det såg till och med så bra ut att jag bestämde mig för att ta med mig kameran. Planen var att cykla ca 4 mil ner mot Tyresö.
Nu är det ju inte så lätt som man skulle kunna tro att kombinera fotografi med cykling. Mest lidande blir förstås cyklingen. Jag lyckades ta mig ner till Älta från Söder. Väl där började jag bli frusen och kände mig plötsligt väldigt sliten, kanske pga kylan. Inte för att det var jättekallt idag. Det var alldeles utmärkt cykelväder, om man bara håller igång, vilket jag inte gjorde då, pga fotograferinge. På vägen ner blev det tre, fyra foto stop, så den dryga milen ner dit tog en timme. Jag vände helt enkelt hemmåt, och färden hem tog också ca en timme.

Totalt var jag ute i nästan tre timmar. Effektiv cykeltid var nog 1,5 h. och jag cyklade ca 3o km. Till att börja med så var jag rätt missnöjd med den här träningen. Med att jag blev sliten, att jag inte höll tempo, osv.

Men så tänkte jag efter. Idag kom jag ut och kunde göra det jag gillar mest, att cykla och att fotografera. En helt vanlig vardag. Jag hade tur med vädret, och ljuset var superfint. Kan det egentligen bli bättre? Man kanske inte ska ha så himla stora krav på sig själv och sin träning hela tiden?

Här kommer några bilder från turen:


lördag 19 januari 2008

Den viktiga vilan

Den här veckan har jag börjat få upp tempot i träningen igen. Förutom mina två egna pass, som ju är obligatoriska, så har jag hittills hunnit med ett styrketräningspass och ett nittiominuters cykelpass. Det känns i kroppen. Med styrkepasset drog jag på mig rejäl träningsverk, och idag är jag ganska stel. Lördag (idag alltså) får därmed bli en vilodag. Jag hade egentligen tänkt ta en tur med crossen, men med tanke på stelheten och på att det är halv storm ute, så får det helt enkelt bli vilodag.

Några ord om vila. Jag har tjatat om det här tidigare, och deltagarna på mitt pass igår fick en liten föreläsning i detta ämne. Men jag tror inte man nog kan understryka att vila är precis lika viktigt som träning för att bygga upp kroppen och utvecklas. Utan vila kommer kroppen att brytas ner i stället för att byggas upp. Och det vill man ju inte, eller hur?

Hur mycket ska man vila då? Det beror förstås på hur mycket man tränar; hur intensivt och hur längre. Ju längre och ju intensivare pass, desto mer återhämtning kräver kroppen.

Viktigast av allt är att man lyssnar på kroppens signaler. Ständig trötthet, sömnsvårigheter och känslan av att man aldrig får ut max av sin träning är allvarliga signaler på att man är övertränad. Då har det gått väldigt långt.

Det finns ett sagesätt som förtjänar att upprepas och som ger en enkel riktlinje att hålla sig till: om man aldrig känner sig sliten inför en träning så tränar man för lite och om man alltid känner sig sliten, så tränar man för mycket.


måndag 14 januari 2008

Härlig uppslutning

Jag hade 25 entusiastiska deltagare på min lunchklass på Odenplan. Det är otroligt kul att köra med en så pass stor grupp. Jag har tyvärr inte varit bortskämd med det på ett tag.

Nu vet jag iofs att det inte beror så mycket på mig och min insats. Jag har bara kört passet en gång tidigare, och dessutom är det ju silly season, som sagt. Däremot tar jag tillfället i akt och försöker knyta till mig så många som möjligt så att de fortsätter komma, även sen längre fram när silly season är över. Dvs. jag försöker få så bra kontakt som möjligt med så många som möjligt. Det gör jag visserligen alltid, men det underlättar ju när man har många deltagare.

Riktigt lika bra ställt är det inte med min fredagslunchklass som jag kör på Gärdet. Silly season till trots, så hade jag totalt 8 besökare på mitt första pass i fredags. Av dem var 3 st arbetskamrater som jag släpat med mig.

I gymmet var det lika tomt. Så om du är irriterad över trängseln på nåt av Sats gym och på deras klasser så ska du ta dig till Gärdet. Där får du gott om svängrum och har inga köer till maskinerna. Fint är det också, helt nytt och superfräscht.


tisdag 8 januari 2008

Silly season på gymmet

Krafterna efter den senaste svackan börjar långsamt återkomma. Bara för att upptäcka att det är "silly season" på gymmet. Cykelklasserna är fullbokade och det är kö till samtliga maskiner och redskap i gymmet, ja till och med till stretchrummet.

Vi som jobbar på gym vet att detta fenomen inträffar efter nyår precis exakt vartenda år. I år har det dessutom gått så långt att SATS hemsida kollapsat.
En månad ungefär brukar det vara. Sen är antalet gym- och passbesökare tillbaka på sin vanliga nivå. Kan det ha något att göra med alla nyårslöften som ska infrias, tro? I så fall kan jag bara beklaga alla stackare som köper ett dyrt kort, tränar 4 gånger och sen lägger av! För det krävs mycket mer än fyra gånger för att komma in i det underbara tillstånd som bara regelbunden träning kan ge, det vet vi som tränar regelbundet, eller hur?