torsdag 16 augusti 2007

En riktig cyklist

Cyklister är som sagt sociala varelser. Vi dras till varandra. För att det här ska funka måste vi förstås känna igen varandra, och som i alla "subkulturer" så vimlare det av mer eller mindre utttalade do's and don'ts.

Självklart känner man sig urfånig när man plötsligt upptäcker att man brutit mot någon av dessa oskrivna (eller skrivna för den delen) regler. Eftersom jag själv avskyr att känna mig dum, så tänkte jag dela med mig av de lärdomar jag själv införskaffat. Behöver jag säga att det här ska tas med en eller flera nypor salt?

Självklart väljer du själv vilka regler du ska bryta mot, och vilka du vill lägga dig till med för att känna dig som "en i gänget". Huvudsaken är ju att man känner till dem, så att man kan göra medvetna val, eller hur?

Listan är sorterad efter relevans med det viktigaste överst.


En riktig cyklist

  • skulle hellre dö en ses cyklande i en fladdrig bomulls-t-shirt.
  • kör cykel som är avsedd för den valda träningsformen. Med stor risk för hakutstickning så måste jag tyvärr meddela att hybrid är "no no". Troligtvis kommer ingen att säga något om du dyker upp med en hybrid på en cykelträning, men alla kommer att tänka "undrar hur lång tid det tar innan han/hon ser ljuset (dvs inser att det enda rätta är en landsvägscykel alternativt mtb).
  • belamrar INTE sin cykel med en massa onödig utrustning och har absolut inte stöd, skärmar (okej då, på vintern är det förstås ok), packväskor, barends och jag vet inte allt. Tillåten extra utrustning: cykeldator och kanske en ringklocka om man cyklar genom stan på vägen till träningen. En mycket liten sadelväska kan förmodligen få passera obemärkt.
  • har bara med sig det allra nödvändigaste med sig på en träning (se nedan). Detta är ting som ryms i ryggfickan.
  • klär sig i tajta kläder som är specifikt framtagna för cykling, i moderna funktionsmaterial (alternativt ylle, om man är retro). Tröjor och jackor är försedda med ryggfickor, osv.
  • klär sig INTE i fladdriga jackor, tröjor eller byxor. Anledning: för att motverka luftmotstånd, såklart.
  • har hjälm. Denna är INTE placerad i nacken.
  • cyklar inte med ryggsäck, åtminstone inte på träning och definitivt inte på tävling. (Hur skulle det se ut?) Undantag som eventuellt kan godkännas: Camelback.
  • är alltid exakt rätt utrustad, dvs har pump, ett litet cykelmulitverktyg, en slang samt vid behov benvärmare, amvärmare och regnjacka. Allt ryms som sagt i ryggfickorna.
  • har INTE lock på ventilerna (jag skojjar inte; jag har själv bevittnat hur en säljare i en känd lundabutik på fullt allvar hånade en kund för att hon ville köpa ventiler till sin racer)

Inspiration till detta fick jag när jag läste ett inlägget Stilfascism http://www.cykelmuppar.se/. Läs själv, så förstår du.


4 kommentarer:

Jesper Sundewall sa...

tror du har fångat det mest väsentliga... notera att jag nu fimpat ventilhattarna på mina campa-hjul. jag försöker vara som en "riktig cyklist"

Stina sa...

hihi, det är svårt att stå emot grupptrycket, eller hur? Själv var jag tvungen att hojja runt i löparkläder och fulhjlälmen idag, så jag duckade och hoppades att ingen såg mig ;-)

Anette Kiss sa...

Jag får väl erkänna att jag cyklar med ryggsäck när jag jobbpendlar, men jag är ju å andra sidan inte känd för att följa alla regeler som sig bör. En kortärmad cykeltröja skulle till exempel kunna hamna i min garderob om jag hittade någon som jag tycker är fin på mig. Det har jag ännu inte gjort, vilket kanske tyder på att jag sakta men säkert formas till en äkta cyklist. Man skulle kunna tolka det som att det inte finns några kortärmade cykeltröjor som är fina. Den tolkningen väljer inte jag ännu, men det kommer kanske.

Stina sa...

Jag hittade en kortärmad Brikotröja i Frankrike. Tycker den är ganska fin, men den känns inte äkta. Å så får man ingen äkta cykelbränna i den heller...