lördag 12 maj 2007

Olyckor

Igår, på väg till jobbet, såg jag den otäcka följden av en cykelolycka vid Strömkajen. En tjej låg i framstupa sidoläge i en blodpöl, till synes medvetslös. Jag har ingen aning om hur det hade gått till, men hon hade ingen hjälm, och det hade garanterat förvärrat hennes tillstånd. I förrgår såg jag en annan cyklist i samma ställning, på Götgatan. Varje gång har pulsen ökat ordentligt. Antagligen för att det är så lätt att föreställa sig att man själv ligger där, i värsta fall allvarligt skadad. För oavsett hur försiktigt man kör i Stockholm, så råkar man nästan ut för incidenter varje dag.

Själv har jag haft änglavakt när jag råkat ut för allvarligare incidenter, som den gången en tjej med ett plakat i famnen tog ett kliv ut i cykelbanan mitt framför mig. Jag fick plakatet på axeln, och flög som en vante över cykeln. Knappt en skråma. Eller när jag fastnade med däcket i tvärbanerälsen och flög på samma sätt (nåt geni hade tyckt att det var en bra idé att leda cykeltrafiken parallellt med spåren under ett vägarebete). Fläskläpp, men inte mer. Fast där tog hjälmen en rejäl smäll.

Om man ska hitta nåt positivt i allt det där, så är det det sätt som våra medcyklister ställer upp när olyckan är framme. Jag blev nästan lite rörd av att se hur en grupp cyklister tog hand om tjejen som vurpat. En tjej larmade, en pysslade om den skadade, och några hade ställt sig i en cirkel runt om, dels för att uppmärksamma bilarna på olyckan, men säkert också för att hindra alla nyfikna från att komma fram och glo. Självklart, javisst, men ändå rådigt.

Undrar hur det gick för tjejen...


Inga kommentarer: