lördag 28 april 2007

Ram och material (skaffa racer del 3)

Så där ja. Nu är du en bra bit på väg. Du har valt cykeltyp och inköpssätt. Det är nu det riktigt roliga börjar. Förstudien. Som jag nämnt tidigare, så är cykelsporten i allra högsta grad en materialsport. Men även om många belackare skulle säga att det handlar om att impa på varandra, så vill jag påstå att det blir roligare ju bättre cykel du har. Det är helt klart min erfarenhet. Och precis som inom alla andra områden så får man vad man betalar för.

Till att börja med ska vi titta på ramstorlek och rammaterial. Övriga komponenter får komma i ett eget inlägg, inser jag nu, för det är mycket att tänka på!

Ramens storlek
Att få rätt storlek och utformning på cykelns ram är dels viktigt för att få till en bra, komfortabel sittställning och en effektiv cykling. En felaktig sittställning leder ofelbart till smärtor i nacke, axlar och rygg. Det är också viktigt för att få bästa möjliga kraftutväxling i cyklingen.

De flesta tillverkare har ramstorlekar från XS (43-47 cm) till XL (ca 65 cm). Storleken på ramen kan mätas på två olika sätt:
1. centrum - top (C-T) dvs. från centrum av vevpartiet (där pedalen fäster) till toppen av sadelröret centrum.
2. centrum – centrum (C-C) dvs. från centrum av vevpartiet till centrum av där sadelstolpsröret går ihop med övre röret.

Mäta sig
Ett enkelt sätt att ta reda på vilket mått som passar dig är att mäta ditt grenmått. Ställ dig med ryggen mot en vägg och stick bok eller en linjal mellan benen. Försök få den så långt upp i grenen som möjligt, för när du sitter på sadeln, så sjunker du ner en bit. Mät från linjalens eller bokens överkant ner till golvet. Måttet du får fram gångrar du med 0,67. Då får du fram CT måttet ovan.

Självklart kommer du att behöva göra en del inställningar (sadelhöjd, sadelposition och styrhöjd t.ex.) när du väl köpt din cykel. Läs mer om detta på http://www.coloradocyclist.com/bikefit/ och kom ihåg att när du gör ändringar i t.ex. sadelhöjd, så gör små justeringar varje gång.

Geometri = överkurs ramutformning
Om du har cyklat ett tag, och cyklar mycket och långt och/eller tävlar, så vill du säkert få till en cykel med ännu mer precision i passformen. Det kan också vara idé att titta närmare på passform om du vet med dig att du har lite ovanlig kroppskonstitution (långa ben och kort överkropp, eller tvärt om).

Då finns det ytterligare ett gäng mått, uttöver grenmått, som är relevanta. Din totallängd, mått på överkroppens längd, armlängd t.ex. I en kalkylator på sajten Competitive Cyklists så kan du få hjälp att få fram dessa mått. Du matar in dina mått i ett guidat formulär, och detta resulterar i ganska avancerade rekommendationer för ramens utformning.

I realiteten blir du nog tvungen att köpa ram och resten av komponenterna för sig och bygga din egen cykel, om du ska få till den perfekta passformen.

Tjejgeometri
Allt fler tillverkare (Trek, Specialized, Orbea mfl) erbjuder idag tjejmodeller med särskild tjejgeometri. Man menar att tjejer generellt har andra proportioner på kroppen än killar. Andra hävdar att man inte kan generalisera på det här sättet, och att variationerna är större mellan individer än mellan könen. Vad jag har förstått så kan det dock läge att fundera på tjejcykel om man som tjej är ovanligt kort eller lång.

Ramens material
En landsvägscykel ska som sagt vara så lätt som möjligt. Ramens vikt brukar vara det första man tar ställning till, men man ska komma ihåg att även andra delar påverkar (kommer i nästa inlägg).

Man vill också att ramen ska vara som man säger vridstyv, vilket innebär att den inte får svikta i sidled när man tar i riktigt hårt, i en spurt t.ex. Om ramen sviktar förlorar man mycket kraft i onödan.

Idag tillverkas de flesta landsvägscyklar i aluminium med kolfiberinslag i t.ex. fram- och bakgaffel. Kolfiberns uppgift är att göra cykeln mindre stötig och mer bekväm. Som instegscykel (dvs. nybörjarcykel) ska man välja en aluminiumram.

Kolfiber är lättare än aluminium, och en del menar att kolfiberramar går att göra mer vridstyva. Kolfiberramar är i regel dyrare än aluminiumcyklar, men det behöver inte vara så. Det finns högklassiga aluminiumramar som är dyrare än enklare kolfiberramar, och även komponentgrupp (se nedan) påverkar priset. Kolfiber har tills för något år sen varit både ömtåligt och mycket dyrt, men idag kan man få en stark cykel för strax under 20 000 kr i det materialet. En kolfibercykel köper du som upptäckt att du har börjat köra seriöst och har funderingar på att börja tävla, eller redan har börjat tävla.

Man kan fortfarande hitta cyklar med stålram. Stål är förstås tyngre än aluminium, och klart omodärnt, även om materialet har sina anhängare. Ramar tillverkas även i titan, men det är ovanligt och riktigt, riktigt dyrt.

Läs mer om rammaterial på Cykelguiden.


4 kommentarer:

Maria N sa...

Jag läser och lär!
Detta är väldigt spännande måste jag säga :-)

Stina sa...

He he, nästan bästa tiden, när man håller på att leta och fundera :-D. Kul att du hittat detta, jag ska lyfta upp det lite när våren närmar sig mer. Allt är erfarenheter från när jag själv skaffade hoj, och från vad jag saknade i form av information då.

Stina sa...

Lycka till, btw. !

mariahbg sa...

Nu, efter en tid, har en del sjunkit in och jag läser med andra ögon. Tack igen för att du skriver detta!
Nu har jag hittat min cykel. Den ska bara komma in till affären också.... Denna väntan och längtan!